söndag 10 januari 2010

Uppgift 2

http://www.youtube.com/watch?v=CBHUqNa1XJM

Här är vårt första projekt, kortfilmen "Svart hål".
Sånt här vill jag göra mer, det är det här som är skoj! Att få bygga en berättelse, skapa en illusion av ett oavbrutet skeende. Allt inom rörlig bild är ju i princip fusk, ett sätt att lura tittaren. Och det är roligt att försöka skapa den illusionen.

Uppgift 1, Ljud och rörlig bild

Mina förväntningar på kursen.
Jag tycker att både ljud och rörlig bild är väldigt roligt. Jag har jobbat en hel del med ljud och lite med rörlig bild.
Däremot tycker jag att tv-journalistik är den absolut tråkigaste formen av journalistik och är inte alls mer sugen på att göra mer sånt. Så jag hoppas att vi får hyfsat fria konstnärliga händer att göra något vi verkligen vill. Jag tror även på att lära sig spelfilm först, eftersom man får mer tid på sig att lära sig och utföra alla tekniska detaljer och egenheter. När man väl har lärt sig det så blir det enklare att applicera sen på t.ex. tv-journalistik.

Refletkion över färdigt projektarbete.

Vi har jobbat hårt och det har varit slitigt att göra projektet.
Om man ska sammanfatta det i några punkter så är det följande:
# Ingen av oss är några animeringsgenier, när det gäller det konstnärliga.
# Allt har tagit förbannat lång tid.
# Vi har fått ihop det från början till slut. Det är ett fullt fungerande spel, om än kanske lite fattigt.
# Vi var fullständigt lost på actionscriptet.
# Att vi blandade ihop actionscript 2 och 3 underlättade inte det hela.
# Vi har ganska skön humor.

5. Projektarbetet.















Kajsa Dragstedt, Mathias Asplund, Hugo Lindmark JMM.

Målgrupp


Barnen, på vars axlar vår framtid ju vilar, är vår målgrupp för vårt projekt som går under arbetsnamnet ”Återvinningscentralen”. Åldersmässigt tänker vi åldrarna 5-10 år ungefär. Eller kanske lite yngre, beroende på om de spelar helt själva eller om en förskolepedagog/lärare eller förälder sitter bredvid. Men vi tänker också att även vuxna ska kunna lära sig något av det, eftersom de kanske kommer att vara med när barnen spelar ”Återvinningscentralen”.



Syfte


Syftet med projektet är förutom att slå ett slag för miljön och kommande generations överlevnad att skapa ett enkelt ”klicka på ikonerna”-spel för barn som ska vara informativt och lärorikt. Vi vet att man i många förskolor och skolklasser arbetar med miljömedvetenhet och tänkte att det skulle vara kul att göra något kreativt där barnen kan lära sig mer via dator. Själva spelet ska i stora drag gå ut på att man klickar på symboler som ska återvinnas och slänger dem på rätt återvinningsställe. Vi ska använda oss av Flashanimering och ljud. Det blir ett audiovisuellt spel. Vi har inte utarbetat exakt struktur ännu, och återkommer med flödesschema imorgon.



Omfattning


Vi vill göra spelet ganska omfattande, för att det ska bli bra och vår målsättning är att sälja in spelet till förskolor och skolor så vi kan tjäna en slant på vår goda gärning. Ja, vi lägger ribban högt så får vi se hur bra vi lyckas. Men spelet ska i alla fall innehålla ett hjälpavsnitt om man inte förstår spelet eller slänger fel skräp i fel återvinningburk. Spelet ska också innehålla information i form av ljud, där man kan klicka på en glasflaska tillexempel och en röst berättar hur glas tillverkas och vad som händer med glaset när man slängt det i soporna.
Vi tänker oss en figur i form av en plåtburk exempelvis, som är rösten i spelet och leder allting framåt med instruktion, information och hjälp.
Det är möjligt att vi kommer lägga in foton i spelet också, för att få det lite mer levande och inte bara teckna upp saker själva. Kanske vi fotar en glasburk och ett batteri och frilägger det i Photoshop för att kunna använda i spelet tillexempel.

4. Ickelinjärt berättande.


Vi valde att göra Forrest Gump till ett ickelinjärt spel. Vi delade upp hans liv i tre olika åldrar, barn, ungdom och vuxen. Alla uppgifter är öppna att spela, men eftersom Forrest uppgraderas som person när man t.ex. spelar honom som barn så kan det vara i princip omöjligt att göra ett vuxenuppdrag, om man inte tidigare har klarat barnduppdragen, som gör honom mogen att vara vuxen.
Alla uppdrag i samma ålder skall dock kunna göras i valfri ordning.

Det som skiljer ett linjärt och ickelinjärt spel för användaren är framförallt valfriheten. Att man själv kan göra det man är sugen på, istället för att vara tvungen att klara ett uppdrag man inte vill spela, för att ha några möjligheter att spela något annat.
Det som verkligen skulle kunna tillföra något i vårt exempel med ickelinjärt berättande är att man kan spela spelet i olika svårighetsnivåer, genom att strunta göra ett tidigare uppdrag, vilket gör framtida uppdrag svårare.
Nackdelen med ett sånthär ickelinjärt berättande, där man dessutom kan välja vilken väg man ska gå är att det blir begränsningar för storyn. Den kan inte vara för komplicerad om man som användare ska ha en chans att hänga med.

3. Inlämningsuppgift 1

I mitt första flashprojekt har jag gjort några grundläggande tekniker som man använder inom flash.

Frame by frame
Frame by frame är ett mycket pilligt och tidskrävande jobb, men det är himla roligt. Jag har gjort ett tåg som tar sig över ett kurvigt landskap från vänster till höger.
Fram by frame funkar som gammaldags hederlig tecknad film, dvs man ritar först en bild i en ruta, sen i nästa ruta så flyttar man eller ändrar bilden ytterst lite, och så fortsätter man så i en jäkla massa rutor. Sen spelar man upp alla rutor efter varandra och får då fram en illusion av att bilden rör sig.

Shape tween-animation
En shape tween-animation fungerar inte som frame by frame, som ju kan anses som en rent analog teknik, utan låter datorn beräkna hur föremålet skall förändras. Man har alltså sitt föremål i en ruta och så ändrar man föremålet i en annan ruta och så ber man datorn göra en shape tween, och föremålet åker då den närmaste vägen till att bli den nya formen.

Shape-Motiontween-animation
I den här uppgiften har jag gjort en fågel som dels flyger från punkt a till punkt b i lite slingerkrokar. Dessutom blinkar fågeln lite pilimariskt och flaxar med vingarna. Blinket är gjorda som i uppgiften ovan med shape tween. Vingarna och flygrutten är gjorda med motiontween. Motiontween gör att ett förmål flyttar sig från en punkt till en annan, utan att förädnra föremålets form eller dylikt. Vingarna går upp och ner bara, medan fågel flyger längs en osynlig linje som är uppritad.

Bitmapssekvens
Här använde jag en bild på mig sjlv och förändrade mig själv i photoshop på olika sätt, tillspetsade former och så. Dessa kunde jag sen importera i flash och göra en sekvens av, så det såg ut som mitt huvud förändrade sig framför ögonen på en liksom.

Bildspel
I bildspelet har jag använt tre bilder och lagt dem i vänsta halvan av skärmen för att ge plats åt eventuell text på den högra sidan, som jag har färgat svart. Bilderna går omlott så att de tonas in och ut över varandra.

Ljudsynkroniserad animation
I ett sånt här arbete får man lägga upp olika events i ett filmklipps tidslinje, tillexempel att munnnen rör sig eller att publiken rör sig och sådant. Sedan lägger man keyframes i huvudtidslinjen, tillsammans med ljudspåret, som ger direktiv till vilken del av tidslinjen i filmklippet som skall användas. Denna uppgift är nog den jag har lagt mest tid på.

Navigationsstruktur
Här läggs det upp knappar som ska länka till de olika sidorna. Vad som händer när man trycker på en knapp är beroende av vad man skriver i actionskriptet. Där lägger man kommandon, som är ett slags kodande.

1. Medium och multimedium.

Skillnaden mellan medium och multimedium enligt Mark Elsom Cook.

Ett medium är en och samma enhet som kan använda antingen en eller flera kanaler för att förmedla ett budskap. Text, ljud och bild är exempel på kanaler.
Dessa kanaler kan dock samarbeta med varandra, som i en film, där det både är ljud och bil, men eftersom de ligger på samma enhet ses det fortfarande som ett medium.

Ett av de bättre exemplen på ett multimedium kan vara en hemsida. Där kan det finnas alla olika kanaler, som text, ljud och bild, men ofta samarbetar de inte direkt med varandra. Det kan finnas text, musik och videoklipp, men dessa samspelar sällan med varandra.
Därför anses det enligt Elsom Cook att det är ett multimedium.